Partier, fackförbund, Svenska kyrkan, storföretag – alla flockas de kring Stockholm Pride. Borta är kritiken om festivalen som vulgär och förargelseväckande. Men bakom Prides slagord om kärlek och allas lika värde döljer sig också något helt annat:
Pride Ung med pedofilvarning, Pride Kinky med mänskliga, hoppande hundar och risk för massiv spridning av könssjukdomar.
I Sverige har det blivit näst intill omöjligt att tala om de negativa effekterna av en homosexuell livsstil. Men internationella studier visar att denna livsstil kan förkorta livstiden med mellan 10 och 20 år, leda till en mängd sjukdomar och stor ångest inför de många tester utövarna ständigt tvingas utsätta sig för.
Homosexuella är dessutom kraftigt överrepresenterade i olika slags missbruk och lider oftare än heterosexuella av olika psykiska sjukdomar.
Men denna faktor är inget som Stockholms stad bryr sig om när de ger Föreningen Stockholm Pride ett årligt marknadsföringsbidrag om 450 000 kronor.
Dispatch Internationals grävande reporter ringde Mattias Rindberg, chef för evenemangsavdelningen på Stockholm Business Region (ett företag som ägs av Stockholms stad), och frågade vad Stockholm och dess skattebetalare tjänar på evenemanget.
– Pride stärker bilden av Stockholm som en öppen stad, präglad av mångfald. Det kommer många turister hit och de spenderar en faslig massa pengar på restauranger och annat, som i sin tur ger ungdomar arbete, säger Mattias Rindberg.
Tar ni någon hänsyn till att ni därmed sponsrar en livsstil som kräver kondomer, ständiga tester för könssjukdomar, förkortade liv, psykiatriuppbackning, medikamenter och antibiotika? Är det en faktor ni har tagit med i beräkningen?
– Men det där är så jävla befängt, alltså det är ju, alltså eh, eh … så att, eh …
Vad är det som är ”jävla befängt”?
– Jag personligen tycker att heterosexuella ska använda kondom vid tillfälliga sexuella kontakter, det är inte bara homosexuella som behöver det.
Det är ett fastslaget faktum att hbtq-gruppen är mycket sjukare än den konservativa heterogruppen, och ju fler som lockas in i den desto fler kommer att bli sjuka. Ingår det inte i en ansvarsfull sponsorbedömning att göra etiska överväganden?
– Vi sponsrar inte, vi ger ett marknadsföringsbidrag och vi går efter de kriterier kommunfullmäktige har beslutat om. Dessa kriterier är bland annat hur många internationella teve-inslag man genererat, hur många internationella journalister som varit ackrediterade, hur stora publiksiffror man haft, turismekonomi etc. Sjukdomar ingår inte som ett kriterium.
Men vissa avstår från att sponsra exempelvis motorsportstävlingar för att de slösar en massa bensin och påverkar miljön.
– Vi har en bestämmelse om klimatpåverkan. Alla arrangemang som får marknadsföringspengar måste redogöra för sitt miljöarbete.
Har ni också bett Pride redogöra för hälsoeffekterna för de ungdomar som lockas in i den livsstil de säljer?
– Nej. Nej!
Det struntar ni i?
– Vi gör som styrelsen har bestämt. De har sagt att vi ska fråga om miljö och klimat, inte om den frågan som du pratar om, säger Mattias Rindberg.
Men har Pride med sex att göra?
– Eh … alltså, vet du, vet du, eh … Jag förstår inte varför du ställer den här frågan till mig, jag kan inte svara på det.
Tror du det har med sex att göra?
– Varför frågar du mig om det?
Din funktion är ju att bedöma om Pride ska få pengar eller inte.
– Ja, utifrån de fastlagda kriterierna. Sex är inte ett av kriterierna.
Känner du till om Pride har något med sexualitet att göra?
– (Lång suck, tystnad.) Men eh … det, det har väl med att göra, det har väl med att göra … om det har med sex att göra, sexualitet …? Jag skulle säga att det har väl med alla människors lika … lika värde att göra.
Nja, det där kan du ju använda om vad som helst för att komma undan som politiskt korrekt. Säg så här i stället, kan Pride påverka unga människors sexuella utveckling?
– Jag skulle säga så här att Pridefestivalen kan väl utgöra en, en, en, en, en, en … För såna … människor som har det svårt, eh, eh, eh, att få vara den man är, få leva på det sätt som man tror att man eh … vill, kan väl Stockholm Pride vara en fantastiskt trevlig möjlighet. De som lider av att vara förtryckta, lider av inte kunna visa sin sexualitet eller bor i landsorten någonstans …
Nu sa du ”visa sin sexualitet” – på Pride-veckan kan man alltså få visa sin sexualitet?
– Ah, men … eh eh eh (suck) alltså, nu, nu, nu, nu … alltså nu tycker jag faktiskt inte att det här, eh, det här håller på att spåra ur.
Men föreningen Stockholm Pride står inte och faller med 450 000 kronor från Stockholms stad. Sponsorpengarna väller in, det här året är huvudsponsorerna 7 Eleven och TV3. Den kritik som fanns mot Pride de första åren – att den var vulgär och kunde klassas som förargelseväckande beteende – har tystnat. Nu vill alla synas på Pride, vilket inte minst framgår av en intervju som Dagens Opinion gjorde 18 juli med festivalens presschef, Maria Paulsson. Hon säger där att ”associationsrätten till Pridefestivalen [är] så åtråvärd att det inte tarvas någon som helst aktiv bearbetning av företag eller organisationer”.
”Många återkommer år efter år. Och att det är valår gör att intresset blir ännu större”, säger Paulsson.
Det enda parti som inte vill, och heller inte får, delta i Pride är Sverigedemokraterna. I samma intervju säger Maria Paulsson att alla andra riksdagspartier ställer ut i området, men att man beslutat förbjuda SD:
”Vi har beslutat att Sverigedemokraterna inte delar vår värdegrund och därför är de inte välkomna.”
En gång var Kristdemokraterna kritiska till Pride, och när de kring 2011 började överväga medverkan skrev Roland Poirier Martinsson i Svenska Dagbladet att KD borde hålla sig borta från Stockholm Pride. Han skrev:
”Det har blivit extremt viktigt att hävda sexualitetens plats i det offentliga rummet, rätten att ägna sig åt det privata inför andra människor, att kräva tolerans för sin förmenta frigjordhet. Följden har blivit att sexualiteten också kraftigt har politiserats.
Borgerligheten tycker tvärtom. Kinky är ok, liksom olika sexuella identiteter. Platsen för dessa uttryck bör dock vara privat. När staten försöker uppfostra oss till en särskild sorts sexuella subjekt, oavsett om det handlar om 1800-talets krav på konformitet eller 2000-talets krav på gränslöshet, tiger borgerligheten sig till sin integritet.
Därför bör KD inte vara med på Pridefestivalen. Jippot handlar inte om tolerans. Det är en politisk propagandaapparat från vänster.”
Propagandaapparaten är nu kraftfullare än någonsin. All kritik mot Pridefestivaler klassas som hatisk och homofobisk, och inte ens det faktum att Stockholm Pride har en ungdomsavdelning där 13-åringar ska ”umgås” med 29-åringar får varningsklockorna att ringa hos de ansvariga.
Mer om det i morgon.